Under kursens gång har vi i uppgift att på en blogg teckna ned och utveckla våra reflektioner och så kallade aha-upplevelser. Som jag nämnde i förra inlägget är den här bloggen platsen för mina reflektioner.
Som den bibliotekariestudent kommer de flesta av mina tankar kretsa mer ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv än ur ett skolperspektiv. Vad detta har för konsekvenser i kursen, som mer eller mindre i första hand verkar kretsa kring just skolan och elever, får vi se. Förhoppningsvis är det positivt, snarare än en begränsning. Kursen säger sig ju trots allt rikta sig till bibliotekarier också.
Här kommer den första reflektionen.
Det är egentligen mer en respons på en annans tankar, nämligen Ellwe som diskuterar digitala infödingar. Han säger en del tänkvärda saker, kolla in det, vettja. Det jag tog fasta på i hans diskussion var framför allt hans tankar kring vad digital kompetens är för något. Det kan vara värt att nämna att kursstarten för min del först är nästa vecka, så mina tankar här i dag grundar sig inte i någon litteratur, utan är mer generella. Ellwe tar upp att digital kompetens inte bara handlar om att kunna använda en dator, utan bland annat också om källkritik och att kunna söka och hantera information. Det var ungefär här som jag hajade till, för i min värld räknas dessa egenskaper in under informationskompetens (från engelskans information literacy) snarare än digital kompetens. Men efter en stunds tänkande insåg jag att är, om inte olika sidor på samma mynt så åtminstone en förlängning av varandra. För att kunna kalla sig digitalt kompetent måste man också vara informationskompetent, och för att vara kompetent med information krävs det ett visst mått av digital kompetens. Att hantera stora mängder information utan teknikens hjälp i dag är nästan otänkbart. Och att syssla med teknik utan att veta hur man handskas med information kan vara rent av farligt. Då slutar det med att man skriver källa Internet eller Google på sina inlämningsuppgifter. Och det vill vi inte se.
Absolut, jag tror att lättillgängligheten av stora mängder information (som inte behöver vara sann) leder till sämre källkritik. Wikipedia används ju av många för att hitta svar, vill minnas att en xkcd-strip gjorde ett skämt om detta ganska nydligen.
SvaraRaderaDet farliga blir när det blir sanningen, istället för ett sätt att få ett hum eller en känsla om något.
Jag tror tyvärr att det kryper ner i åldrarna att allt man behöver veta går att hitta på internet/google/wikipedia.
Även jag tror att uttrycken är relaterade till varandra. Källkritiken är ett område som bör få mer och mer utrymme i skolan idag eftersom det är så många ungdomar som flitigt och utan reflektion refererar till bla wikipedia. Hur tror du att du som bibliotekariestudent kan bidra?
SvaraRadera