Enkät via Google

Till slut blev det till att prioritera bort SurveyMonkey och i stället försöka sig på Googles enkätskapande. Gränssnittet är tydligt och lättanvänt, och det går oerhört snabbt att lägga till nya frågor eller redigera gamla. Nackdelen är väl att det inte finns alla alternativ jag skulle vilja ha. Bland annat saknar jag möjligheten att kunna välja flera svarsalternativ, och funktionen att rangordna alternativ (Till exempel, rangordna de här fyra maträtterna efter hur goda du tycker de är). Det är också lätt att dela ut en länk som leder till enkäten. Dock är jag inte helt säker på hur anonymiserat det hela går att göra. Jag är lite orolig att jag kanske får nöja mig med konfidentialitet (oj, vad osäker jag är på den stavningen...).

Fler uppdateringar kommer.

SurveyMonkey

Jag har bestämt mig för att genomföra enkäten med ett webbaserat enkätverktyg, och testar nu mig fram lite mellan olika verktyg. Än så länge har jag bara testat SurveyMonkey, men det verkar vara lättanvänt och trevligt. Det är på de flesta sätt bättre än PingPongs enkätskapande, mycket lättöverskådligt och snabbt. Dessutom är det otroligt lätt att dela ut en länk som leder folk direkt till enkäten. Nackdelen med gratisversionen som jag testar är att det bara går att ha upp till tio frågor, vilket kanske är lite i underkant, kan tyckas. I nuläget, innan jag har gjort frågorna jag tänkt använda i min studie, är det dock fullt möjligt att det räcker med tio, i annat fall får jag antingen leta upp ett annat verktyg eller betala avgiften för att uppgradera till PRO.

Det vore trevligt om ni kunde tänka er att svara på den ytterst korta och spretande testenkäten jag gjort. Det lär inte ta mer än en knapp minut. Tryck bara på länken nedan, så kommer ni direkt till enkäten.

http://www.surveymonkey.com/s/GJC6G8N

Litteraturtips

Här kommer ytterligare tre böcker jag tänkte använda i mitt projektarbete. Anledningen till att jag väljer att presentera dem här är för att många av er andra som går kursen också kan ha stor användning för dem i ert projektarbete.

Först ut har vi Samhällsvetenskapliga metoder (2002) av Alan Bryman. Boken finns på såväl engelska som svenska och tar upp flera delar viktiga att tänka på vid forskning och undersökningar, både kvantitativa och kvalitativa. Han tar dessutom upp hur man kan kombinera de två sätten, diskuterar en del kring etik, samt hur en undersökning kan presenteras.

Vidare finns för de som vill göra en enkätstudie Enkätboken (2007) av Jan Trost som går igenom hur man gör en enkät och vad man bör tänka på vid utformande av frågor, utskick, sammanställning och liknande.

Sist ut är Närhet och distans (2007) av Pål Repstad. Boken behandlar bland annat observation, fältarbete, intervjuer och textanalys, och kan vara en bra grund vid projektarbetet.

Tankar kring litteratur inför projektarbetet

AnnBritt Enochsson lyfter fram många problem och tankar om informationssökning och källkritik i sin bok Internetsökningens Didaktik (2007). Den riktar i första hand in sig på hur barn och ungdomar söker information, och innehåller en hel del utdrag från intervjuer och citat. Barnen och ungdomarnas egna tankar om informationssökning och källkritik blandas med Enochssons egna forskning.

Informationssökning och Lärande (2002) är en forskningsöversikt av Louise Limberg, Frances Hultgren och Bo Jarneving, alla mer eller mindre aktiva vid Bibliotekshögskolan i Borås. De tar bland annat upp hur elever söker information, informationsbehov och liknande, och undervisning i informationssökning.

Förmodligen kommer jag också använda mig av en eller flera texter av Carol Kuhlthau, som är en jätte inom just informationssökningsprocessen.

För tillfället är jag osäker på vilka fler exakta titlar jag kommer använda, då jag inte gjort någon direkt sökning än. Men mer kommer.

Tankar inför projektarbetet

Det börjar bli dags att på allvar börja tänka på hur jag ska lägga upp projektarbetet och vad det ska handla om. Jag nämnde för ett tag sedan att jag är intresserad av att göra en mindre studie om källkritik på ett yrkesprogram på gymnasiet. Detta är fortfarande av intresse, och under dagen tänker jag ta kontakt med bror min som läser på ett sådant och höra om han och några av hans klasskamrater är intresserade av att göra en enkätundersökning. Det jag vill ta reda på i första hand är inte om de får utbildning i källkritik i skolan (även om detta kommer tas upp), utan hur de tänker och resonerar kring källkritik och hur de gör när och om de ska kolla upp fakta eller påståenden. Fördelen med denna ingång är att även om de inte har utbildning i skolan eller inte resonerar/tänker kring källkritik eller bryr sig om att kolla upp fakta är det också ett relevant resultat.

Jag är lite osäker på om jag ska satsa på en ren enkätundersökning eller om det kanske passar bättre att göra en mailintervju eller dylikt. Det hade varit fördelaktigt att göra intervjuer face-to-face, men jag vet inte om jag har tid att ha några intervjuer och transkribera dem. Det tar ju tyvärr en hel del tid.

Dessutom finns det en möjlighet att jag kan samarbeta med en vän som också har i uppgift att göra en undersökning. Vi har lite tankar på att samskriva enkäten/intervjufrågorna och använda oss av samma empiriska data till olika undersökningar.

Tankar kring litteratur att använda och liknande kommer förmodligen i helgen. Håll ut.

Att göra en enkät

Att göra en enkät är svårare än man först tror. Det har jag fått uppleva samtliga gånger jag fått i uppgift att göra en. Innan man sätter igång är det lätt att tänka att "tjugo frågor går lätt att fixa, bara på frågorna om personens ålder och kön med mera försvinner ju runt fem stycken, sedan är det bara femton kvar." Sedan sätter man igång. Och oj, vad jag klagade över hur svårt det var att komma på frågor. Speciellt de där sista fem. De var hemska!

Så nu när det var dags igen var jag lite mer beredd på att det skulle vara lätt att överskatta det hela. Men den här gången överskattade jag inte frågorna i sig, utan verktyget. Innan jag började arbeta med Pingpongs enkätverktyg tyckte jag att jag hade ett gäng bra frågor i huvudet. Men när jag började insåg jag att all min uppmärksamhet i stället hamnade på att försöka få det att fungera alls. Laddningstiderna var långa, valen diffusa och det fanns inget lätt sätt att flytta runt frågorna. Frågorna var inte heller i grund numrerade, vilket ledde till att det var svårt att lägga till anvisningar om var man skulle ta vägen om man svarade ett visst alternativ. I slutändan blev det både en kortare och sämre enkät än vad jag hade planerat från början, men verktyget sög musten ur mig. Och det är inget bra betyg! Det måste finnas smidigare sätt att implementera enkätskapande i Pingpong. Ett snabbt verktyg med tydlig översikt och lätt att flytta runt och redigera frågorna vore ju att föredra, till exempel.

Google Docs

Om man bortser från Google Docs horribla utseende och stela funktioner (bland annat hur komplicerat det är att flytta runt samlingar. Är ju helt omöjligt försöka få dem i den ordning man vill) är det ett väldigt bra verktyg för att dela dokument och/eller samskriva. De har nu också fixat till den tidigare hemska skrivytan och använder nu i stället ett A4-dokument, vilket jag föredrar framför en skärmbred skrivyta där det är omöjligt att se hur dokumentet ser ut i utskrift. Att skapa nya dokument är enkelt, likaså att dela dem.

Jag har inte tagit mig tid att på riktigt utnyttja funktionen, men kommer försöka göra det så snart jag får tillfälle. Men trots det ser jag ett antal fördelar. Bland annat att det inte krävs flera dokument som skickas via mail, man slipper nu att ett dokument har flera olika versioner, och om någon gör ändringar sker dessa direkt. Dessutom går det att ha diskussioner i realtid då man skriver, vilket gör det lätt att arbeta på distans med flera personer. Man slipper då också ha igång flera program samtidigt för att kunna diskutera vad som ska skrivas och hur.

Ett problem jag ser med Google Docs är det faktum att det inte går att använda det om man inte har internetuppkoppling. Jag skulle vilja se en lösning med en app eller program man kan starta från skrivbordet och få den senaste versionen av dokumenten och då kunna arbeta i det offline. Kan hända att det redan finns någon liknande lösning jag inte upptäckt, dock.

Ett annan nackdel med just molnet är ju att det inte finns någon kopia på en hårddisk, och om molnet av någon anledning skulle gå ner finns risken att man inte alls kan komma åt dokumenten.

I det stora hela är dock Google Docs en finfin lösning som jag inte riktigt utnyttjat än. Men det ska jag göra i framtiden, tänkte jag.

Youtube

Youtube har gett oss en otroligt viktig plattform. Youtube har gett oss otroliga möjligheter. Vem som helst kan lägga ut en video, vem som helst kan kolla på videos (utöver det löjliga "du-är-i-fel-del-av-världen". Är inte lite meningen med en digital plattform att det inte ska spela någon roll var man befinner sig?) Youtube är en blandad kompott av föreläsningar, musikvideor, katter som spolar toaletten, mer eller mindre begåvade musiker, tutorials med mera. Där finns något för alla, oavsett vilket område som är av intresse.

Som framtida bibliotekarie är just möjligheten att sprida kurser, kunskap och information via youtube en fantastisk möjlighet. Bara att göra en spellista fylld med andras bidrag skulle förmodligen vara tillräckligt, och sedan fylla på där man anser att det fattas. En del av det jag diskuterade kring podcasts går ju att använda här också. Filma föreläsningar och besök på biblioteket och lägga upp så att de som inte kunde närvara kan ta del av det.

Informationssökning

Anita Meurling har gjort en öppen informationssökningskurs på KTHs bibliotek. Den var bra. Lätt och pedagogisk, och inte onödigt lång. Jag har läst en hel del informationssökning innan, och fann att det mesta var upprepningar på sådant jag redan kan, men det skadar aldrig att repetera lite. Och för repetition var det en alldeles utmärkt resurs.

Informationssökning i dag är, enligt mig, som jag (förmodligen) redan sagt en av de absolut viktigaste färdigheterna. Många kastar ur sig att vi nu lever i ett Informations- eller kunskapssamhälle, men få bryr sig om att definiera vad de menar (ja, jag menar er, Piratpartiet). Likaså är det otroligt viktigt att hålla koll på varifrån information kommer, vem som presenterar den och varför. Samt var de har fått informationen från. Informationssökning och informationskompetens borde genomsyra hela skolan. Det är en förutsättning att lära sig ha koll för att kunna göra välinformerade beslut, och för att kunna ifrågasätta.

Podcasts

Det är nu några få månader sedan jag upptäckte podcasts på riktigt. Det hela började med att komikern Magnus Betnér fick ett eget program på radiokanalen Bandit Rock. Eftersom jag gillar Betnér, men avskyr reklambaserad radio, hamnade jag i svårigheten att prioritera att lyssna på ett bra program lagt under en lång tid på en fast veckodag eller helt enkelt skippa det. Tack vare Twitter fick jag dock reda på lösningen - Podversionen. Musik och reklam bortklippt, vilket innebar att programmet blev en bra stund kortare, och nedladdningsbart och portabelt. Perfekt.

Ju mer jag sedan sökte i iTunes, desto mer intressanta podcasts fann jag. Lester & Koehler skrev (i en bok vars namn jag glömt) "Whatever the topic of interest, there's likely a blog on it." Det känns fantastiskt att den utvecklingen också kommit till podcasts. Förhoppningsvis kommer vi till en tid då radio mer eller mindre är överflödigt, och större delen av vårt behov fylls genom att lyssna på det vi faktiskt vill. Att "ha någonting att lyssna på i bakgrunden" kan kanske bytas ut mot "att ha någonting intressant att lyssna på i bakgrunden." Kanske nås vi av en utveckling där folk prioriterar att faktiskt lyssna på något som finns i deras intressesfär snarare än vad som helst bara för att ha något i bakgrunden.

Och dessutom - vem som helst kan göra en podcast. Ytterligare en viktig demokratiaspekt (som jag kanske inte har pratat om på den här bloggen. Om inte kopierar jag mina inlägg om Björklunds kunskapsförakt och min diskussion om skolan hit senare i veckan), alltså. 

När det handlar om hur podcasts kan användas i professionssyfte finns gott om möjligheter. En idé vore ju att ha en podradio med bibliotekarierna på ett eller flera bibliotek som diskuterar aktuella ämnen på biblioteksfältet, källkritik, informationssökning, recensioner, anekdoter och liknande. Det är ett ypperligt sätt att "ta sig hem" till användarna. Det skulle dessutom vara ett bra tillfälle att bjuda in författare till biblioteket, spela in och sedan låta även de som inte haft möjligheten att ta sig till biblioteket att få ta del av författarbesöket. Bland annat.

Second Life

Ojojoj.

Jag vet inte vad jag kan säga mer, egentligen.

Second Life.

Vilket skräp!

Nu vet jag inte om det beror på min dator. Jag hoppas innerligt det, för om 2nd Life inte är bättre än så här borde det aldrig ha kommit längre än betastadiet. Efter ungefär femton minuters utforskande i den andra världen är mina intryck följande:

Grafiken.

Det första jag tänkte på var grafiken. Den var absolut horribel! Miljöerna tog ungefär en minut att ladda, och till och med då såg de sämre ut än ja... första Tomb Raiderspelet.

Kontrollerna.

För att kunna röra mig krävdes det att Caps Lock var aktiverat. Och inte ens då hände särskilt mycket. Efter att ha tryckt ned framåtpilen en stund början min avatar till slut röra sig framåt (och lite åt sidan, av någon anledning), och då var det omöjligt att få stopp på honom. Ibland gick han rakt genom en vägg för att sedan teleporteras tillbaka tio meter och fortsätta vandra framåt. Jag fastnade i en trappa. Det krävdes en annan användare som hade stora problem att förklara hur man hoppade (jag är inte ens säker på att det var engelska han skrev på) och en sökning i hjälpfönstret för att kunna ta sig upp. I nästa rum kom instruktionerna om hur man flyger, vilket var det som krävdes för att ta sig upp för trappan. Smidigt.

Slutsats.

Jag tror aldrig jag upplevt någonting så dåligt de senaste åren på internet. Jag hoppas som sagt innerligt att det beror på min dator. Second Life som resurs i lärande? Nej tack. Inte som jag upplevt det. The Sims Online vore kanske bättre. Och det var ändå styrt av en in-game maffia, fyllt med prostitution och hot och korruption (Martinsson, Johan (2010) Världen som brann, ur Level Presenterar The Sims. nr 1/2010. s.68-73).

Läroplattformar

Vad jag minns hade vi aldrig någon digital läroplattform under gymnasietiden, utan första kontakten för mig var när jag läste en termin japanska vid Göteborgs Universitet. Det var ett möte som fick mig att längta tillbaka till tiden utan plattform. Inte nog med att sidan var rörig, buggig och - inte minst -  ful, den innehöll en del falsk information också. Som "Vi kommer uppdatera kontinuerligt under kursens gång, och kommer snart lägga ut de första uppgifterna här på sidan" stod det från det att kursen började till att den slutade. När jag sedan började i Borås introducerades vi till en plattform - PingPong. Den var inte så värst mycket snyggare, och många av funktionerna kändes onödiga eller ofullständiga. Två typexempel är Kalender och Miniräknare, två funktioner jag aldrig använt och förmodligen inte heller kommer använda mig av. Kalendern utnyttjas inte av skolan, men ger en möjligheten att lägga till en egen kalender från till exempel iCal. Hade det däremot utnyttjats på ett sådant sätt att lärarna lade in schemat (detta utifrån en campusutbildning), och att det sedan gick att synca med sin vanliga kalender vore det en funktion som i alla fall jag skulle använda. Miniräknaren känns också en aning överflödig. Inte minst för att jag har en räknare om är lättare att komma åt installerat på datorn. 

Ett annat problem jag finner är det att kursaktiviteterna inte sorteras efter i kronologisk ordning, utan i den ordning jag varit inne på dem. Det finns alltså ingen standard över var en aktivitet ligger i listan, utan det krävs att man aktivt letar efter den varje gång.

Jag skulle verkligen vilja se en strömlinjeformad version av PingPong någon gång. Kanske som en app till mobilen och/eller datorn som går att starta direkt från skrivbordet. Läroplattformen FirstClass har anammat det sättet, och det fungerade enligt mig alldeles utmärkt. Lätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer på sidan. Och jag skulle vilja ha mer möjligheter att lägga upp sidan som jag vill, kanske med olika teman, frihet att flytta runt de olika boxarna som jag vill och fritt kunna välja vilka delar som ska finnas med och inte.

Oj... Jag bara babblar. Dumt att skriva utan kaffe... Jag återkommer nog om samma ämne senare, fast mer välformulerat...

Tankar kring web 2.0 och projektarbetet

Hela diskussionen kring web 2.0 känns svår att greppa. För mig som inte direkt upplevde särskilt mycket av web 1.0, har jag ibland problem att förstå den utveckling som gjorts. Facebook, MSN, bloggar, youtube, forum, soundcloud, google docs... Allt verkar på sätt och vis så naturligt. Så klart det finns, vad skulle man använda internet till annars, liksom? Men då och då kommer man in på en äldre hemsida, ni vet en sådan HTML-sida med limegrön text mot svart botten (gärna i antingen Times New Roman i alldeles för stort typsnitt, eller - bevara mig väl - Comic Sans) eller liknande hysteriska färgkombinationer. Och det är då man förstår på riktigt vilken utveckling som skett. Egentligen finns det kanske inte så mycket som säger att informationen på en sådan sida är sämre än på en snyggare och mer utvecklad, förutom det faktum att informationen förmodligen är gammal. Fast på sätt och vis har den saken ändå inte blivit bättre, i dag kryllar det av snygga sidor som ser seriösa ut som ändå bara innehåller skitsnack. Vaken.se är ett tydligt exempel på en sida med bra utseende men rutten insida. Att skribenterna är duktiga gör ju inte saken bättre.

Ett problem med det "nya" internet är väl just det, att det är lätt för gemene man att göra snygga sidor. Förr var det förmodligen lättare att sålla, för om en sida var välutvecklad tydde det kanske på att den också var seriös. Nu är källkritik viktigt på ett helt annat plan, och det är av största vikt att man är medveten om hur källkritik går till, och varför det är viktigt.

Jag har de senaste dagarna börjat tänka lite på projektet vi ska genomföra i slutet av kursen. Jag tänkte här presentera lite bakgrund till mina tankar:

Förra året fick vi en uppgift att göra en användarundervisning om informationssökning och källkritik, och jag bestämde mig då för att kontakta min bror som läser ett yrkesförberedande gymnasium och höra hur det ligger till med undervisningen inom källkritik och informationskompetens. Svaret jag fick var i princip: "Vad är källkritik? Vad ska man med det till?", något som gjorde mig förskräckt. Jag skulle därför i den här kursen vara intresserad av att göra en undersökning om just elever på yrkesförberedande program på gymnasial nivå om hur de ser på källkritik och informationssökning och hur de går till väga när de söker information på nätet.

The Wonder of RSS

RSS, Real Simple Syndication, är ingenting jag förrän i går intresserat mig av. Jag kan fullständigt tacka sommarkursen för den insikten att RSS är en bra grej. Jag ansåg mig aldrig ha ett riktigt behov av att få uppdateringarna till mig, utan satsade i stället på att organisera bokmärken med länkar i olika ämnen för att snabbt kunna gå igenom sidor efter information och uppdateringar. Nu när jag testat det under ungefär en dags tid inser jag min naivitet. Den första halvtimman nöjde jag mig med Google Reader, men insåg snart att jag inte vill ha en webläsare uppe bara för att få uppdateringar. Vi har kommit längre än så! Jag begav mig ut på Mac App Store och fann en app vid namn Reeder som jag snabbt köpte efter att ha läst recensionerna och ägnade sedan en tid åt att lägga till bloggar och nyhetssajter jag följer. Det är fantastiskt. Säger jag nu i efterhand. Kanske ett dumt val att lägga till två stora dagstidningar (DN och Aftonbladet) plus en mindre (Borås Tidning), då min feed alltid är full med nyheter jag inte riktigt bryr mig om, men samtidigt vågar jag inte ta bort någon, för tänk om jag missar något?

Jag tror RSS kan vara förträffligt att använda sig av på arbetsplatsen, det är ett utmärkt verktyg att hålla sig uppdaterad med ny forskning, och det går snabbt att få nyheter från fältet. Här snackar vi effektiv omvärldsbevakning!

Bloggar om bloggar

Om man tittar på topplistan över populära bloggar hos Bloggtoppen.se ser vi ett tämligen sorgligt resultat. Sveriges populäraste bloggar verkar till största del handla om vad bloggerskan (för det är bara tjejer på med på toppen) äter till frukost, vilket smink hon använder och var hon köpt sina kläder, uppblandat med youtubeklipp på när hon festar eller badar i Medelhavet. Om vi då för stunden utgår från Bloggtoppens topp-femlista verkar bloggar i första hand ha funktionen som öppen (någorlunda intelligensbefriad) dagbok som man fyller med saker som jag personligen inte kan förstå varför folk skulle vilja läsa.

Tänker vi i stället utifrån ett användarperspektiv (det vill säga de som läser bloggarna) tycks bloggar verka för att man ska slippa tänka själv. Kanske är det skönt att, efter en lång dag på jobbet eller i skolan, kunna komma hem och läsa något som inte kräver någon som helst eftertanke. Jag vet inte. Jag har bara så svårt för att förstå vad som driver en att läsa massa text som inte ger en någonting och som inte behöver bearbetas på något sätt. Kanske något instängd? Jo, kan mycket väl vara så. Men det här är en blogg, vilket betyder att jag också har rätt att skriva dumma saker, eller hur?

Hur språket på majoriteten av bloggarna är, eller användningen av smileys, tänker jag inte ens gå in på. Men om ni är intresserade kan jag tipsa om tredjeplatsen på Bloggtoppens lista.

I framtiden hoppas jag att vi får se många fler stora specialbloggar, bloggar som riktar in sig på ett ämne eller disciplin och fördjupar sig i den, så läsare som är intresserade verkligen kan få ut någonting av det. Om fem år vill jag att en blogg om kritiskt tänkande ska toppa listan! Jag vill tro på ett samhälle som värdesätter kunskap, inte skvaller.

Mitt eget bloggande efter den här kursen kommer nog inte vara så väldigt annorlunda än i dag. Jag har en blogg vid sidan av den här som jag utnyttjar för politiska tankar, prosa och annat som rör sig i mitt huvud. Jag är mycket noga med att inte riskera att få den som en dagbok över vad jag gjort under dagarna, utan som en plats där jag kan starta och utveckla diskussioner och tankar. Om ni är intresserade är adressen dit k-skrivet.soclog.se, men räkna med att vissa inlägg som läggs upp här också publiceras där, då jag anser att de kan vara av vikt för andra än kurskamrater att läsa.


EDIT: Just det... En fråga ska ställas också. Vad tror du krävs för att bli en toppbloggare i dag? Och hur tror du det kommer att ändras de kommande åren?

En liten tanke om metadata. Tack Michael Wesch.

Efter att ha tittat på 11 minuter av Michael Weschs föreläsning insåg jag en sak. Wesch talar bland annat om att det börjar bli föråldrat att organisera sina digitala dokument i mappar, något som aldrig tidigare slagit mig. Jag har under den senaste tiden lagt allt mer tid på att organisera mina dokument och filer i mappar och undermappar för att kunna ha ordentlig koll på dem och kunna hitta dem utan problem. Men i och med att Wesch sade att det är ett ineffektivt system insåg jag att jag mycket hellre skulle vilja arbeta med metadata. Jag vill lägga nyckeltermer och ämnesord (kanske till och med kontrollerad vokabulär?) på mina dokument och sedan sköta hela återfinnandet genom ett sökformulär. Helst då i form av både ett enkelt sökfält (Quick and dirty) och i ett utökat format (inte "avancerad" sökning. Det är ett löjligt begrepp som jag anser borde ha dött ut för längesedan) för att kunna få mer eller mindre specifika träffar. Jag vill helt enkelt slippa bläddra i mappar för att komma åt mina filer, jag vill bara behöva göra en sökning.

Finns det något program för att klistra på metadata, tro? Om ni känner till något får ni mer än gärna tipsa mig.

Digtal kompetens eller informationskompetens?

Under kursens gång har vi i uppgift att på en blogg teckna ned och utveckla våra reflektioner och så kallade aha-upplevelser. Som jag nämnde i förra inlägget är den här bloggen platsen för mina reflektioner.

Som den bibliotekariestudent kommer de flesta av mina tankar kretsa mer ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv än ur ett skolperspektiv. Vad detta har för konsekvenser i kursen, som mer eller mindre i första hand verkar kretsa kring just skolan och elever, får vi se. Förhoppningsvis är det positivt, snarare än en begränsning. Kursen säger sig ju trots allt rikta sig till bibliotekarier också.

Här kommer den första reflektionen.

Det är egentligen mer en respons på en annans tankar, nämligen Ellwe som diskuterar digitala infödingar. Han säger en del tänkvärda saker, kolla in det, vettja. Det jag tog fasta på i hans diskussion var framför allt hans tankar kring vad digital kompetens är för något. Det kan vara värt att nämna att kursstarten för min del först är nästa vecka, så mina tankar här i dag grundar sig inte i någon litteratur, utan är mer generella. Ellwe tar upp att digital kompetens inte bara handlar om att kunna använda en dator, utan bland annat också om källkritik och att kunna söka och hantera information. Det var ungefär här som jag hajade till, för i min värld räknas dessa egenskaper in under informationskompetens (från engelskans information literacy) snarare än digital kompetens. Men efter en stunds tänkande insåg jag att är, om inte olika sidor på samma mynt så åtminstone en förlängning av varandra. För att kunna kalla sig digitalt kompetent måste man också vara informationskompetent, och för att vara kompetent med information krävs det ett visst mått av digital kompetens. Att hantera stora mängder information utan teknikens hjälp i dag är nästan otänkbart. Och att syssla med teknik utan att veta hur man handskas med information kan vara rent av farligt. Då slutar det med att man skriver källa Internet eller Google på sina inlämningsuppgifter. Och det vill vi inte se.

Återupplivar bloggen för KTH

Hej hopp. Härmed återupplivar jag den här bloggen, med syftet att under de kommande veckorna samla mina tankar om kursen Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för 21:a århundradet som jag ska läsa på KTH under sommaren.


Bara så ni vet, om ni skulle råka dyka in.