David är sjukt mörkrädd. På ett sätt som inte går att jämföra med vanlig skotofobi. Hans rädsla för mörkret har följt med honom ända sedan barnsben, och den visar inga tecken på att försvinna. Efter terapi bestämmer han sig för att hyra en stuga uppe i norrlands skogar. Där ska han bo ensam tills hans rädsla försvunnit. Men det går inte som väntat. När natten tränger sig på är det någon som vill in.
Mörkrädd är Andreas Romans sjunde roman, och hans debutroman inom skräckgenren. Tyvärr finner jag den inte alls lika bra som hans tidigare böcker. Språket är halvdant och handlingen känns lite stel. De partier som är bäst är tyvärr också de som är sällsyntas, nämligen dialogerna. Roman är duktig på det där med tal. Dock utspelar sig större delen av boken i stugan i skogen. Natt efter natt efter natt. Efter ett tag blir det bara för mycket. Nätterna flyter ihop, de upprepar sig och blir otroligt enformigt. Att Roman inte lyckas fånga skräckkänslan särskilt bra ställer också till lite problem. Grejen med en skräckroman är ju att man ska bli rädd, eller hur? Tyvärr blir jag inte det av Mörkrädd. Däremot förstår jag Davids rädsla. David är rädd. Djävligt rädd. Jag önskar bara att jag kunde känt åtminstone lite av det.
Egentligen finns det inte mycket mer än så att säga om Mörkrädd. Det är en okej skräckdebut av en i övrigt ganska stark författare.
Betyg
Språk: 5
Handling: 5
Totalt: 10/20
Läs hellre:
Vigilante, 2006.
Vigilante handlar om Marcus, en ung man som fått nog av dagens ytliga sociala samhälle. Han bestämmer sig för att någon måste sätta stopp för idiotin. Någon måste förhindra våldtäkter, rökning i busskurer och misshandlar. Och om ingen annan gör det får väl han ta tag i det. En intensiv historia som ger en kuslig bild av människan.
Betyg: 14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar